pain, unspeakable pain.

skolan börjar om 35 minuter, och jag har inte ens duschat. vill inte dit, mår illa när jag bara tänker på skolan . ångest . hata ordet, hata känslan . jag lovade att sköta skolan , men de var verkligen dumt att lova nått sånt . hur ska jag kunna sköta nått när jag inte ens orkar ? åh jag saknar ML så himla mycket . känns som om allt skulle vara mycket bättre ifall hon var här, och bo kvar här. hos henne var jag lycklig, jag visste att jag alltid kunde åka dit ifall ja mådde dåligt eller bara var tvungen att komma härifrån . men nu är jag ensam, allting är borta. jag orkar inte mer. men jag får inte ge upp. inte länge kvar nu, bara nån månad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0